I BK Häckens historia går det att definiera ett antal epoker. En av de tydligaste och kanske mest inflytelserika i utvecklingen av BK Häckens fotboll var epoken Agne Simonson.
I Agne Simonsons fotbolls CV hittade man 51 landskamper, 27 landslagsmål, var av 4 st i VM på hemmaplan 1958 när Sverige vann silver, svenska dagbladets bragdguld, guldbollen, spel i Real Madrid, Real Sociedad och mycket, mycket mer. Vad fick denna, en av Sveriges absolut största spelare genom tiderna att ta sig an det nyblivna div. 3 laget BK Häcken inför säsongen 1977?
”Det var helt och hållet Åke Nilssons förtjänst”, säger Agne direkt och fortsätter, ”Det var han som tog kontakt med mig och BK Häcken var ju känt för att vara framåt och hade en aktiv styrelse med Åke som mycket drivande”. På någon vecka hade Agne bestämt sig och anslöt till klubben som redan hade en tränarduo på plats i form av Roger Fridlund och Christer Nilsson. Agne gavs rollen som Manager med ansvar för det ”tekniskt-taktiska”. Inför den andra säsongen hade rollen bytts till Chefstränare. I ledarstaben ingick i övrigt sjukgymnasten Göran fridlund och målvaktstränaren Bengt Larsson.
”Jag fick väldigt fria tyglar”, minns Agne som fick vara med och välja spelare och forma laget. ”Det var väl för min erfarenhet och rutin som jag fick så fria tyglar”, spekulerar Agne ödmjukt. Han är också medveten om att med framgång så får man fortsatt förtroende från ledning och spelare för det man gör och framgångar det skulle komma snabbt.
Säsongen -77 blev det succé direkt med serieseger i div. 3 efter viss dramatik ända in i den sista matchen. Värt att notera är att man på hela säsongen endast släppte in 8 mål!. I kvalet till 2:an lottades man sedan mot Brage, Motala och Degerfors och lyckades skaffa sig ett hyfsat bra läge inför den avslutande tuffa matchen mot ex-allsvenska Degerfors under Sven-Göran Erikssons ledning. Matchen spelades på neutral mark i Uddevalla och oavgjort räckte för Häckenavancemang. Matchen vanns med 2-1 inför nära 4000 åskådare. ”Vår taktik klaffade hundra procent”, sa Agne i en artikel i DN efter den smått sensationella segern.
Framgångarna fortsätter sedan med fina 3:e platser i div. 2 åren -78 och -79 följt av en 6:e plats i en mycket jämn serie 1980. 1981 faller så alla pusselbitar på plats och BK Häcken vinner div. 2 överlägset, 6 poäng före 2:an. I det för klubben historiska ögonblick med det första kvalet till det absoluta finrummet, faller man dock knappt mot Elfsborg efter två täta matcher. Hemmamatchen hade flyttats till Nya Ullevi på grund av det stora intresset och publikrekordet (19205) som klubben satte den gången står sig än idag. Glädjen över publikrekordet i den första kvalmatchen drunknade dock givetvis i berövelsen efter att förlusten var ett faktum på Ryavallen.
Efter att Agne avslutat sin egen spelarkarriär i ÖIS 1970 blev han tränare för samma lag 1971-73. Agne som även var fastighetsmäklare beslöt sig sedan att sätta sig i skolbänken igen då det kom en ny jordabalk som krävde att han förnyade sina kunskaper för att kunna fortsätta i yrket. ”Det var en trygghet att ha med sig det där med mäkleriet”, berättar Agne. När utbildningen led mot sitt slut togs alltså kontakten från BK Häcken och i januari 1977 blev ÖIS:aren Agne Simonson Häckentränare. Uppståndelsen kring klubbytet var dock inte så stort berättar Agne. ”Man räknade mig som ofarlig när jag gick ner till div. 3″, minns han.
Agne vill inte beskriva sina träningar som särskilt annorlunda men påpekar att spelövningar var en stor del av träningarna. ”Bollen skulle vara med mycket”, berättar han. Man spelade ett 3-5-2 spel med en blandning av zon och punktmarkering. Spelsystemet valdes utifrån spelarmaterialet och med Kenny Andrén som given libero. ”Vi hade en fantastisk fin libero i Kenny, en Beckenbauertyp med skickligt passningsspel och som kunde läsa spelet”, minns Agne. ”Våra ytterbackar gick fram mycket och vi var alltid farliga på kanterna, lite som ryssarna spelar”, säger Agne med referens till den pågående EM turneringen i Schweiz/Österrike. Renodlad 4-4-2 med zonförsvar kom på modet efter några år men Agne höll kvar vid det inarbetade systemet då han ansåg att det passade spelarmaterialet bäst, en princip han höll fast vid även i andra tränarsammanhang. ”Hade vi haft fel taktik så hade vi ju inte fått de framgångar vi fick”, summerar Agne spelsystemdiskussionen.
Med stolthet i rösten berättar Agne om de spelare han hade i sin trupp under åren och verkar nästan lite orolig att han skall glömma bort att lyfta fram någon. Laget innehöll även två bra målvakter som Agne menar att man till stor del kunde tacka den eminente målvaktstränaren och ledargestalten Bengt Larsson för. Flera av spelarna i truppen besatt inte bara stora fotbollskunskaper utan var även goda ledarfigurer på träningarna, matcherna och runt laget. ”Man kunde se redan på den tiden att det kunde bli duktiga ledare av Roger Gustafsson, Reine Almqvist, Sonny Karlsson, Ulf Carlsson med flera”, minns Agne och berättar att han tyckt det varit roligt att följa ”killarnas” fortsatta karriärer och att han har god kontakt med dem när de träffas.
Det var tack vare den här samlingen ledargestalter under Agnes övergripande ledning som laget kunde hämta sig så starkt från kvalnederlaget -81. ”Sista säsongen blev ju nästan som en saga”, minns Agne med värme i rösten. Laget kom tvåa och knep därmed en kvalplats mot IFK Norrköping som hade ett tufft program med spel i UEFA-cupen mot Southampton och Roma samtidigt som man förberedde sig för kvalet mot Hisingslaget. ”Vi gör en magnifik match på Rambergsvallen och vinner fullständigt rättvist med 2-0″, minns Agne. Man kände sig dock inte på något sätt säker när man åkte till östgötaslätten för returen. Efter att på bortaplan ha besegrat Norrköping med 3-1 stod det dock klart att BK Häcken från Hisingen skulle spela allsvensk fotboll för första gången i klubbens historia. ”En fantastisk känsla när man varit med så länge. Ofattbart!”, säger Agne.
Agne fick kröna sin epok i BK Häcken med att ta laget till sin första allsvenska plats. En insats vi Häckeniter och Getingar för alltid kommer att vara tacksamma för. Agne valde att lämna klubben inför den allsvenska säsongen -83 för att återvända till ÖIS. ”Jag hade mycket väl kunnat stanna. Jag trivdes gott men 6 år är en lång tid och det kan bli tjatigt med samma röst runt laget”, påpekar Agne som är tacksam för åren i BK Häcken och för det fina samarbetet. Han lyfter framförallt fram samarbetet med Åke Nilsson (ordförande och vice ordförande under Agnes tid i BK Häcken) som lät tränare utvecklas.
Agne följer givetvis BK Häckens på text tv och har kvar känslor för laget men ser endast klubbens matcher när det är derby mot ÖIS, matcher Agne sällan missar. Agne hoppas att Häcken går upp i Allsvenskan i år (tillsammans med ÖIS förståss) och tycker att klubben har ett lag för det. ” Det får Sonny fixa!”, konstaterar Agne Simonson
DAVID SJÖLANDER
Häcken-TV från första träningen
