BK Häckens historia innehåller många spännande och djärva inslag. Ett av de mest djärva kan ha varit när man genomförde den stora ekonomiska satsning det innebar att bygga klubbhuset, idag känt som Häckensborg
Just finansieringen av klubbhuset kom att bli en stor fråga för det var inte vilket klubbhus som helst man planerade att bygga. Innovativa idéer föddes och verkställdes för att dra in pengar till bygget och en av de mest kända satsningarna var föreställningarna ”Kul i backen” (värt sin egen historia) som arrangerades i anslutning till tomten vid Slätta Dam och lockade dåtidens stora artister och en förväntansfull publik.
Under 1957 rev man den gamla jaktstugan som legat på tomten och en välrenommerad arkitekt anlitades för att rita det nya klubbhuset. För att få in ytterligare finansiering byggdes en modell av huset och togs med på en resa till Stockholm för att presenteras för Arvsfonden och Riksidrottsförbundet i syfte att få bidrag. Båda besök gav god avkastning i form av bidrag på 25.000 kr vardera. Enligt uppgift kunde Riksidrottsförbundets bidrag blivit större om inte Nya Ullevi samtidigt pockat på statliga pengar. Som Häckenit är går det inte att undgå att känna att historien går igen när det idag är svårt att få fram pengar till en anständig upprustning av Rambergsvallen då det just nu rinner iväg pengar till… ja ett nytt Ullevi till lagen inne i stan.
BK Häcken gick under de sista åren på 50-talet in i en svår ekonomisk period. Årsfester ställdes in och träningsläger och säsongsavslutningsträffar bekostades av spelarna själva. Bygget av klubbhuset gick dock vidare och i augusti 1959 hölls taklagsfest. Yrkesarbetare hade anlitats tillsammans med en erfaren byggmästare men medlemmarna hjälpte till i stor utsträckning med bl.a. målnings och inredningsarbeten.
1960 firar klubben sitt 20-års jubileum och inviger samtidigt stolt sitt nya klubbhus. Ett klubbhus som utmärker sig i idrotts Sverige och av vissa betecknats som ett storhetsvansinne. Kostnaden uppgick till 300.000kr, en enorm investering med dåtidens mått mätt och gav följande eko i Göteborgsposten den 13 november 1960:
”Hisingen räknas ju så smått till de ”underutvecklade länderna” – men fr.o.m. lördagen kan den ”glömda ön” stoltsera med något som ingen annan plats i landet har maken till, Häckens nya klubbhus, ett byggnadskomplex som faktiskt är något verkligen imponerande… Inredningen är ytterst smakfull bla omväxlande parkett och stengolv – ingen vanlig gråsten precis – glada färger på väggarna, stora imponerande glasfönster av helt ny och praktisk typ, ja överhuvud allt så flott som det går att få för pengar”
Vad skulle då BK Häcken med ett sådant stort och flott klubbhus till? Svaret är att man skulle använda halva huset, övervåningen då bestående av den stora samlingssalen, för uthyrningsverksamhet till fester, bröllop mm och på så vis få intäkter till driften av huset och fotbollsverksamheten. Nedervåningen användes för omklädning och materialförvaltning för junior- och A-lag. På den här tiden fanns planer från staden att anlägga en publik arena (tänkt att heta Bjurslättsvallen) på gräsplanerna vid Slätta Dam men som bekant blev det aldrig något av med detta.
I februari 1967 eldhärjas klubbhuset och hela övervåningen ödeläggs. Brandorsaken blir aldrig klarlagd men återuppbyggnaden går bra och täcks av försäkringen. Oersättliga saker går dock förlorade då branden tar delar av prissamlingen och arkivet.
”Under lång tid är klubbhuset en samlingspunkt för föreningen och uppfyller en stor trivselfunktion”, berättar hedersordförande Åke Nilsson. ”Det var alltid tillställningar där!”. Under många år fanns en särskild förvaltningskommitté i föreningen som ansvarade för fastigheten. ”Det fanns perioder när mer energi i föreningen gick åt till att driva klubbhuset än att t.ex. utveckla fotbollsverksamheten.”, minns Åke
Extra kanslilokaler skaffade man sig efter ett tag borta vid Bjurslättstorg och under Gothia Cups första år hade man turneringskansliet placerat i centrala Göteborg. 1984 påbörjades dock en första utbyggnad av Häckensborg (tillbyggnaden mot berget) som stod klart 1985 och gav plats till de första ritiga kontorsytorna. 1995 skedde sedan ytterligare en utbyggnad (tillbyggnaden mot parkeringen) för att härbärgera heltidsanställda tränare mm.
Lika överdådig som Häckensborg var när den skapades, lika trångbodd är den idag med den enorma verksamhetstillväxt som skett under åren. Tidigare öppna samlingsytor har blivit kontorslandskap för att härbärgera kanslipersonal för fotbollsverksamheten och Gothia Cup. Spelare och tränare i klubbens olika lag syns dock inte till så mycket då träningsanläggningar fått spridas ut över Hisingen för att alla skall få plats. Med ännu en djärv och målmedveten satsning, helt i linje med klubbens tradition, kan vi kanske snart än en gång samla stora delar av föreningen i en modern och ändamålsenlig anläggning…
DAVID SJÖLANDER
Häcken-TV från första träningen
